Gå till innehållet

15 tvns

Kapitel 15: Transkutan Vagusnerv-Stimulering (tVNS)#

Evidensnivå-etiketter: tVNS vid POTS är genomgående klassificerat som [EXPERIMENTELL] — lovande humandata finns (Stavrakis 2024 RCT vid klassisk POTS), men ej två oberoende RCT:er och evidenskvaliteten i systematiska reviews är "låg till måttlig". Vid Long COVID-dysautonomi/-fatigue specifikt är evidensläget per juni 2026 ytterligare nedklassificerat: Balan et al. 2026 JCM PROSPERO/PRISMA/GRADE-systematisk review bedömer alla effektutfall som "very low" certitud, och den första formellt sham-kontrollerade RCT:n vid LC-fatigue (Gierthmuehlen et al. 2026 COVIVA-pilot, Neurology and Therapy, n = 45) visade ingen superioritet över sham på primärt fatigue-utfall (MFI-20). Detaljer i 15.7b nedan.

15.1 Vagusnerven och POTS#

Vagusnerven (10:e kranialnerven) är kroppens längsta nerv och en central aktör i den parasympatiska grenens reglering av hjärtfrekvens, matspjälkning, andning, immunrespons och affektiv reglering. Vid POTS ses sympatisk överaktivering med relativ parasympatisk underaktivering – en obalans som tVNS syftar till att korrigera.

15.2 Kliniska studier#

Randomiserad kontrollerad prövning (Stavrakis et al., JACC: Clinical Electrophysiology 2024) [EXPERIMENTELL] [P]:

  • Transkutan elektrisk stimulering av aurikulärgrenen (tragus)
  • 2 månaders behandlingsperiod, sham-kontrollerad
  • Resultat: Genomsnittlig hjärtfrekvensökning vid tilttest minskade från 26,4 bpm → 17,6 bpm
  • Mekanism: reducerade autoantikroppar, förbättrad kardiell autonom funktion, minskade inflammatoriska cytokiner
  • Singel-center, relativt liten kohort; behöver oberoende replikation

Proof-of-concept vid hyperadrenerg POTS (European Journal of Internal Medicine, 2025) [EXPERIMENTELL] [P]:

  • 14-dagars tVNS-protokoll specifikt för hyperadrenerg POTS-subtyp
  • Förstärkt kardiovagal modulation (ökad HRV)
  • Reducerad sympatisk aktivitet
  • Förbättrade ortostatiska symtom
  • Vissa fördelar kvarstod bortom stimuleringsperioden – tyder på plastisk neurobiologisk effekt
  • Proof-of-concept design, ej replikerad

15.3 Verkningsmekanism#

tVNS verkar sannolikt via multipla parallella mekanismer:

  1. Antiinflammatorisk effekt via CAIP: Sänkning av IL-6, TNF-α (och andra panelmarkörer) via den kolinerga antiinflammatoriska banan (Borovikova-Tracey-axeln). Stavrakis 2024 RCT är den första humana POTS-RCT som mekaniskt validerar CAIP-axeln vid POTS — cytokinreduktion mätt parallellt med HR-utfallet (p < 0,05 vs sham). Mekanism: vagal afferens → efferent vagusstimulering (eller indirekt central vagal output) → ACh-frisättning vid splanchnicus/mjälte → α7-nikotinacetylkolinreceptor (α7-nAChR) på makrofager/mastceller → NF-κB-hämning → minskad TNF-α, IL-1β, IL-6, HMGB1. Se kap. 40.17.2 för fördjupning.
  2. Autoimmun modulering (sannolikt sekundär): Reducering av anti-autonoma autoantikroppar (α1AR, β1AR, β2AR per CellTrend-ELISA — Stavrakis 2024). Sammantaget med iSTAND-RCT:s negativa utfall (IVIG vs albumin ingen signifikant skillnad — IVIG sänker autoantikroppar direkt utan klinisk effekt) talar Stavrakis-mönstret för att autoantikroppssänkningen sannolikt är ett epifenomen av neuroinflammationsdämpning snarare än kausal mekanism vid POTS-symptomreduktion. [SPEKULATIV] mekanistisk syntes.
  3. CNS-effekt: Vagal afferens till hjärnstam (nucleus tractus solitarius) → modulering av central autonom kontroll och dämpning av neuroinflammation i dorsolaterala inferiora medulla (Blitshteyn 2025 Biomedicines [P], kap. 40.17.1).
  4. Hjärtvariabilitet: Ökad HRV som biomarkör för förbättrad autonom balans.

15.4 Tillämpning och säkerhet#

Metod: Liten elektrod placeras på örats tragus (öronklämmor) Icke-invasiv: Ingen kirurgi, inga injektioner Säkerhet: Inga allvarliga biverkningar rapporterade i pilot-studier Tillgänglighet: Kommersiella tVNS-apparater finns (t.ex. Nurosym, GammaCore auricular) [OFF-LABEL VANLIG] — enheterna är CE-märkta men inte specifikt POTS-godkända. Användning vid POTS baseras på klinisk bedömning och uppföljning. Pediatrisk användning [SPEKULATIV]: Inga kontrollerade barnstudier vid POTS publicerade. All pediatrisk användning bygger på extrapolering från vuxendata och ska föregås av specialistbedömning.

15.5 Systematiska reviews 2025#

Två översiktsartiklar publicerade 2025 sammanfattar det aktuella evidensläget:

Systematisk review (Journal of Heart and Lung Transplantation, 2025) [P]: Följde PRISMA 2020-riktlinjer och sökte i fem databaser. Slutsats: VNS förbättrar symtomhantering och autonom funktion vid POTS, men evidenskvaliteten är låg till måttlig. Heterogena stimuleringsprotokoll och små studiepopulationer begränsar tolkbarheten. Storskaliga RCT rekommenderas.

Comprehensive review (PubMed, 2025) [P]: Identifierade att icke-invasiv neuromodulering med tVNS framträtt som lovande tilläggsbehandling. Mekanismevidensen pekar på reduktion av anti-autonoma autoantikroppar, minskade inflammatoriska cytokiner och förbättrad autonom tonus. Heterogeniteten av POTS-subtyper och avsaknaden av validerade biomarkörer försvårar tolkningen.

Balan et al. 2026 Journal of Clinical Medicine [P] (tillagt session 79, 2026-06-16) — andra PROSPERO-registrerade (CRD420261287286) PRISMA 2020-compliant systematiska reviewn med formell GRADE-certitudinell bedömning som boken har för dysautonomi-spåret (efter Schiweck 2026 Clin Auton Res för POTS-behandling generellt; se kap. 12.0a + kap. 24). Sökning till januari 2026 i PubMed, Scopus, Cochrane och Web of Science; alla VNS-former vid post-COVID-condition. Slutsatser:

  • GRADE-certitud "very low" för samtliga effektutfall (fatigue, autonom funktion, livskvalitet).
  • GRADE-certitud "low" för säkerhetsprofil — favorable men evidens­basen begränsad.
  • Identifierad metodologisk huvudlucka: frånvaro av "target engagement markers" — objektiva mekanistiska markörer (HRV-mätt vagal tonus, cytokin-respons, autoantikroppsnivåer, neurofysiologisk afferens-validering) som direkt indikerar att taVNS engagerar målet. Utan sådana är det svårt att skilja "ingen effekt" från "otillräcklig stimulering".
  • Författarnas slutsats: "physiological rationale remains sound, and the favorable safety profile supports the feasibility of future investigation" — men nuvarande evidens räcker inte för rekommendation.
  • Begränsning: sökavslut januari 2026 → missar Gierthmuehlen-COVIVA-piloten (april 2026) och Azabou-piloten (maj 2026), se 15.7b.

Sammantagen bedömning: alla tre 2025–2026-systematiska reviewer (J Heart Lung Transplant 2025, Comprehensive PubMed 2025, Balan 2026 JCM PROSPERO/GRADE) stödjer fortsatt [EXPERIMENTELL]-klassning. Balan 2026 är den första som formellt kvantifierar evidens­certituden som "very low" — vilket boken nu redovisar som GRADE-certitud parallellt med etikettsystemet, i linje med kap. 12.0a:s syntes från session 78. Inte tillräckligt med oberoende RCT:er för att uppgradera till [ETABLERAD].

15.6 Långtidseffekt – evidens för neuroplastisk reparation#

EJIM-studiens långtidsuppföljning (upp till 24 månader) visade att vissa fördelar av tVNS kvarstod bortom stimuleringsperioden. Att effekten persisterar talar för att tVNS inducerar neuroplastiska förändringar i den autonoma regleringskedjan – en faktisk reparation, inte bara akut modulering. Möjliga mekanismer: nedreglering av autoantikroppar som förblir låga, vagal tonus-uppträning liknande fysisk konditionsträning, och självförstärkande antiinflammatorisk effekt via den cholinergiska banan.

Långtidsdata är än så länge från en kohort (EJIM 2025); replikation i RCT-format saknas.

15.7 Pågående forskning#

  • ClinicalTrials.gov NCT07026643: aVNT (auricular vagus nerve therapy) vid POTS – pilotstudie, aktiv rekrytering 2025 [R]
  • Ytterligare studier vid long COVID-POTS planeras inom RECOVER-TLC [R]
  • Ytterligare kombinations-RCT pågår: Wiens-protokoll med taVNS + slow-paced breathing (0,1 Hz) vs taVNS-only vs sham, n = 100, 12 veckor [R]

15.7b Long COVID-fenotypen: första formella sham-RCT (Gierthmuehlen 2026 COVIVA) negativ, öppen pilot (Azabou 2026) positiv#

Tillagt session 79 (2026-06-16).

Tre 2026-publikationer ändrar bokens evidens­framställning för taVNS vid Long COVID-dysautonomi specifikt. Long COVID-fenotypen är inte identisk med klassisk POTS — och tVNS-evidens från klassisk POTS (Stavrakis 2024, EJIM 2025) extrapoleras inte automatiskt. Att redovisa fenotyp-divergens transparent är centralt för bias-kontroll.

Gierthmuehlen et al. 2026 Neurology and Therapy — COVIVA-pilot (sham-RCT, n = 45) [P]#

Första formellt sham-kontrollerade RCT av taVNS vid Long COVID-relaterad fatigue. Universitätsklinikum Bochum (DRKS00031974 + DRKS00036323; Ethics 23/7798, 2023-05-12). Randomiserad 1:1:1 till sham/sub-threshold/above-threshold taVNS i 4 veckor med CE-certifierad tVNS-L-device (tVNS Technologies; 25 Hz, 250 µs, 4 h/dag, 28-s on/32-s off-cykel). Single-blinded (patient-blinded; ej operatör-blinded).

Patienter: mean ålder 42,4 år; 73 % kvinnor; 4 (8,9 %) drop-out.

Primära co-endpoints:

  • Fatigue-svårighet (MFI-20)
  • Adherence (medel daglig stimuleringsduration)

Sekundära endpoints: BDI-II (depression), SF-36 (livskvalitet), PCS (post-COVID-symtombörda).

Resultat:

  • Adherence: mean 236 min/dag; >80 % uppnådde adherence-kriteriet. Patienter kunde och ville använda apparaten 4 h/dag i hemmiljö under 4 v — tekniskt framgångsrikt.
  • Säkerhet: mild biverkningsprofil. Hudirritation 6,7 %, yrsel 6,7 %. Inga allvarliga AE.
  • Primärt effektutfall: alla tre grupper (inkl. sham) förbättrades i MFI-20 över tid, men ingen statistiskt signifikant skillnad mellan sham och aktiv stimulering. Författarnas slutsats: "taVNS was safe, feasible, and associated with high adherence in long COVID-related fatigue, but showed no superiority over sham stimulation. Larger multicenter trials with more homogeneous populations and objective biomarkers are required to determine whether [taVNS] has a specific therapeutic effect beyond the placebo response."
  • Sekundära utfall: mönster konsistent — förbättring över tid i alla grupper utan signifikant superioritet av aktiv stimulering.

Begränsningar att redovisa: single-blinded (ej operatör-blinded — dubbelt-blindning är svår med taVNS-apparat); 4 v är kort jämfört med Stavrakis 2024-POTS-protokoll (2 mån); inga objektiva mekanistiska utfall (HRV, cytokiner, autoantikroppar); pilotnivå (n = 45 räcker inte för att utesluta små specifika effekter). Pretrial-finansieringsrelationen till tVNS Technologies (tillverkare av tVNS-L-apparaten) framgår inte tydligt från publicerad abstract; rimlig att verifiera vid fulltext-läsning.

Azabou et al. 2026 Scientific Reports — öppen single-arm pilot (n = 17) [P]#

Öppen, single-arm, prospektiv pilotstudie. Raymond Poincaré Hospital, AP-HP GHU Paris-Saclay, Frankrike. Inom ESNV-SPA-trial-ramverk (NCT04286373). Ingen finansiering redovisad; författarna anger inga konkurrerande intressen.

Patienter: 17 med Long COVID + persistent autonom dysfunktion + kognitiv nedsättning + psykologisk distress.

Intervention: veckovis 1-h taVNS-session i 8 konsekutiva veckor.

Utfall (paired non-parametric analyses):

  • COMPASS-31: 33,71 ± 16,81 → 13,78 ± 9,38, p < 0,0001. Stor effektstorlek på autonom symtombörda.
  • PCL-5 (PTSD): 25,76 ± 14,99 → 19,47 ± 14,63, p = 0,028.
  • COGBAT (kognition): 37,71 ± 25,75 → 49,41 ± 26,79, p = 0,011.
  • Inga AE.

Författarnas slutsats: "taVNS appears to be a safe and promising non-pharmacological intervention... These findings warrant confirmation in randomized, sham-controlled trials."

Kritisk evidensbedömning: öppen single-arm n = 17 är hypotesgenererande, inte konfirmativ. Stor öppen-design-effekt + sham-RCT (Gierthmuehlen ovan) utan effekt är en klassisk placebo-/regression-till-medelvärde-signatur. Studien kan inte bevisa specifik elektrisk effekt över icke-specifik vagal aktivering. Olikt utfallsmått (COMPASS-31 vs MFI-20), protokoll (8 v weekly 1-h vs 4 v daily 4-h) och subgrupp (autonom-dominant vs fatigue-dominant) gör att Azabou och Gierthmuehlen inte är direkt motstridiga utan kompletterande pelare i evidens­basen — men sham-kontrollen är den metodologiskt starkare av de två.

Vad detta betyder för boken#

  1. Tidigare Long COVID-POTS-formulering "lovande tilläggsbehandling" är inte längre evidens­baserat utan kvalifikation. Det fenotyp-stratifierade evidensläget är: klassisk POTS (Stavrakis 2024 RCT positiv) ≠ Long COVID-fatigue (Gierthmuehlen 2026 sham-RCT negativ) ≠ Long COVID-autonom dysfunktion (Azabou 2026 öppen positiv, sham-RCT saknas).
  2. GRADE-certitud "very low" (Balan 2026 syntes) ska kommuniceras parallellt med [EXPERIMENTELL]-etiketten när taVNS diskuteras vid Long COVID-dysautonomi.
  3. Target engagement markers-kravet (Balan 2026) — framtida taVNS-RCT bör inkludera objektiva mekanistiska utfall (HRV, cytokiner, autoantikroppar, fMRI/EEG-NTS-aktivering) för att kunna skilja "ingen effekt" från "otillräcklig stimulering". Boken benämner detta krav explicit; konkret val av biomarkörer är hypotesgenererande, inte etablerad rekommendation.
  4. Patient-/anhörig-kommunikation: att 236 min/dag i 4 v är både säkert och praktiskt genomförbart i hemmiljö (Gierthmuehlen) är ett positivt fynd om patienten väljer att prova på off-label-basis — men patienten ska informeras om att den sham-kontrollerade evidensen inte visar specifik effekt över sham vid Long COVID-fatigue.

15.7a Cervikal tcVNS vs aurikulär taVNS – anatomiska och kliniska skillnader#

Fördjupning: "Cervikal sympatisk kedja bortom SGB".

Kapitel 15 fokuserar på aurikulär taVNS (tragus/cymba conchae) som är det vanligaste POTS-dokumenterade utförandet. Transkutan cervikal VNS (tcVNS) stimulerar vagusnerven direkt på halsen, lateralt om sternocleidomastoideus, och har delvis olika effektprofil.

Anatomisk skillnad: Gurel et al. 2025 (Am J Physiol Regul Integr Comp Physiol) [P] visade att den cervikala vagusgrenen har 5–6 × fler Aβ-fibrer än den aurikulära grenen och ger starkare parasympatisk aktivering. Akut tcVNS höjde alfa-aktivitet i EEG och sänkte arteriellt blodtryck mer än taVNS i samma försökspersoner.

Evidensbas för tcVNS i sympatisk modulering: - Gurel et al. 2020 [P] (Brain Stimul, n = 20 PTSD): dubbelblind sham-kontrollerad pilot; tcVNS reducerade sympatisk respons vid traumatisk stress (tachykardi-dämpning, reducerad vasokonstriktion) jämfört med sham. - POTS-specifik tcVNS-RCT: saknas per april 2026. Extrapolering mekanistiskt rimlig men ej direkt validerad.

Klinisk positionering: För patienter där aurikulär taVNS gett otillräcklig effekt, eller där refraktär hyperadrenerg symtomatik motiverar starkare parasympatisk aktivering, är cervikal tcVNS ett rationellt komplement. Apparaten (t.ex. GammaCore) placeras vid halsen under 2 min per sida, vanligen 2–3 gånger/dag. Jämfört med SGB (kap. 40.10) är tcVNS icke-invasiv, upprepbar i hemmiljö och utan procedurella risker.

Kontra SGB: SGB är en direkt sympatisk blockad; tcVNS är indirekt sympatikus-dämpning via parasympatisk aktivering. För detaljerad jämförelse och indikationshierarki, se kap. 40.10b.

Evidensnivå vid POTS: [EXPERIMENTELL] — PTSD-data starkare än POTS-data.

15.8 Sammanfattning av evidensnivåer för tVNS#

Indikation/användning Etikett Motivering
Vuxen POTS (klassisk, generellt) [EXPERIMENTELL] Stavrakis 2024 RCT [P] + EJIM 2025 proof-of-concept [P] — inte ≥ 2 oberoende RCT:er; GRADE-certitud "låg eller mycket låg" per Schiweck 2026-syntes (kap. 12.0a)
Hyperadrenerg POTS [EXPERIMENTELL] EJIM 2025 [P] — ej replikerat
Long COVID-fatigue / -dysautonomi [EXPERIMENTELL] (med GRADE "very low" per Balan 2026 JCM) Gierthmuehlen 2026 COVIVA-pilot sham-RCT negativ [P] (n = 45; ingen MFI-20-superioritet över sham) vs Azabou 2026 öppen single-arm pilot positiv [P] (n = 17, COMPASS-31 p < 0,0001). RECOVER-TLC pågående [R]. Target engagement markers saknas (Balan 2026)
Pediatrisk POTS [SPEKULATIV] Inga kontrollerade barnstudier vid POTS
Kommersiella enheter (Nurosym, GammaCore auricular) för POTS [OFF-LABEL VANLIG] CE-märkta men inte POTS-godkända
Cervikal tcVNS (GammaCore cervical) för POTS [EXPERIMENTELL] Gurel 2020 PTSD-RCT [P], Gurel 2025 mekanistisk [P] — POTS-RCT saknas

15.9 Icke-specifika vagala effekter av hands-on-vård#

Fördjupningsavsnitt.

Parallellt med tVNS finns ett stort fält av manuella behandlingsmodaliteter (osteopatisk manuell terapi [OMT], massage, kraniosakral terapi, kiropraktisk justering, "terapeutisk touch") som marknadsförs mot POTS-patienter med hänvisning till vagala effekter. Evidensläget 2008–2025 visar att många av dessa metoder kan producera mätbar men icke-specifik HRV-förbättring — effekten förklaras huvudsakligen av gemensamma kontextuella komponenter, inte av specifik manipulations­teknik.

Fyra icke-specifika gemensamma nämnare aktiveras vid varje hands-on-session:

  1. 20–45 minuter liggande vila i lugn miljö.
  2. Taktil kontakt (c-taktila afferenter, Löken 2009 [P], Triscoli 2017 [P] — sänker HR, ökar HF-HRV).
  3. Långsam andning (patienten följer terapeutens rytm).
  4. Terapeutisk allians (tid, lyssnande, validerad symtomberättelse).

Viktig primärevidens (friska kohorter):

  • Henley et al. 2008 [P] (Osteopath Med Prim Care 2:7, n = 17): cervikal myofascial release under tilt ökade HF-HRV — liten repeated-measures-design utan blindning.
  • Ruffini et al. 2015 [P] (Front Neurosci 9:272, n = 66 RCT): OMT vs sham-touch — ingen statistiskt signifikant skillnad på primärt utfall (HF-HRV). Båda grupperna förbättrades lika mycket. Detta är det centrala negativa fyndet.
  • Cerritelli et al. 2017 [P] (Front Physiol 8:1019, n = 66): tid-kontroll (endast liggande vila) ensam förbättrade HRV — manualteknik var inte nödvändig för effekten.
  • Cerritelli et al. 2021 [P] (PLoS One 16:e0258810, n = 30 hjärtsviktspatienter RCT): OMT vs sham — signifikant BRS- och HRV-förbättring i OMT-gruppen. Kontrast till friska-studierna ovan. Kan inte extrapoleras direkt till POTS.

Kostnadseffektiva, evidensbaserade alternativ som levererar samma icke-specifika vagala aktivering:

  • Strukturerad långsam andning (≈ 6/min) 20 min/dag — Kim 2022 meta [P], 34 RCT, n = 1 214.
  • HRV-biofeedback via app (EliteHRV, HeartMath) [EXPERIMENTELL] vid Long COVID-dysautonomi (HEARTLOC 2024 [P]; se kap. 40.3).
  • Massage hos partner/närstående — aktiverar c-taktil afferens utan terapeutkostnad.

Evidensnivåer vid POTS (sammanfattning):

Modalitet Bästa RCT-data POTS-specifikt? Etikett vid POTS
OMT Ruffini 2015, Cerritelli 2021 [P] Nej [SPEKULATIV]
Kiropraktisk subluxations­justering Welch & Boone 2008 (svag intern kvalitet) Nej [SPEKULATIV]
Kraniosakral terapi Jäkel 2012 [S] — låg kvalitet Nej [SPEKULATIV]
Massage (svensk, myofasciell) Metaanalyser vid smärta/ångest [S] Nej [EXPERIMENTELL] symtom / [SPEKULATIV] HRV-reparation
Therapeutic touch / Reiki Cochrane [S] — ingen effekt utöver placebo Nej [SPEKULATIV]

Säkerhetsvarning — cervikal manipulation vid hEDS: Patienter med hypermobilitetsspektrum (inkl. hEDS) bör undvika kraftfull cervikal manipulation p.g.a. ökad risk för vertebral artärdissektion och för att provocera craniocervikal instabilitet (CCI, se kap. 7.5). Fallrapporter finns; systematisk riskuppskattning saknas.

Klinisk bedömning: Hands-on-vård kan rimligen fortsätta om patienten upplever subjektiv nytta och kostnad/säkerhet tillåter. Men patienten bör förstå att den bioaktiva komponenten inte är specifik manipulations­teknik — och att samma fyra vagala aktiveringskomponenter kan levereras kostnadseffektivt via egenvård (andning + app + partner-massage) och en god vårdkontakt (kap. 23, 38).

Källor#

  • [P] Stavrakis S, Chakraborty P, Farhat K, et al. Noninvasive vagus nerve stimulation in POTS: A Randomized Clinical Trial. JACC Clin Electrophysiol 2024;10:346–355. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37999672/
  • [P] Short and long-term effects of 2-week tVNS in hyperadrenergic POTS. Eur J Intern Med 2025. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41016890/
  • [P] VNS as Novel Therapy for POTS: Systematic Review. J Heart Lung Transplant 2025. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1071916425007493
  • [P] Noninvasive Vagal Nerve Stimulation for POTS: Comprehensive Review. PubMed 2025. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40401908/
  • [P] Gierthmuehlen M, et al. Transcutaneous Auricular Vagal Nerve Stimulation Against Fatigue Syndrome in Patients with Long COVID: Results of the Randomized, Placebo-Controlled Clinical Pilot Trial COVIVA. Neurology and Therapy 2026. doi:10.1007/s40120-026-00928-w. DRKS00031974. https://link.springer.com/article/10.1007/s40120-026-00928-w
  • [P] Azabou E, Pillot A, Bao G, et al. Transcutaneous auricular vagus nerve stimulation improves dysautonomia, post-traumatic stress disorder and cognitive impairment in long covid patients: a pilot study. Sci Rep 2026 (published 2026-05-09). doi:10.1038/s41598-026-52582-9. https://www.nature.com/articles/s41598-026-52582-9
  • [P] Balan et al. Transcutaneous Auricular Vagus Nerve Stimulation for Post-COVID-19 Condition: A Systematic Review and Critical Appraisal of Clinical Evidence. J Clin Med 2026;15(11):4247. doi:10.3390/jcm15114247. PROSPERO CRD420261287286. https://doi.org/10.3390/jcm15114247
  • [P] VNS: recent advances and future directions. Clin Auton Res 2024. https://link.springer.com/article/10.1007/s10286-024-01065-w
  • [S] Vagus Nerve Stimulation Reduces Orthostatic Tachycardia in Women With POTS. Neurology Advisor. https://www.neurologyadvisor.com/news/vagus-nerve-stimulation-orthostatic-tachycardia-women-pots/
  • [R] ClinicalTrials: aVNT in POTS Pilot (NCT07026643). https://clinicaltrials.gov/study/NCT07026643
  • [P] Henley CE, Ivins D, Mills M, et al. Osteopathic manipulative treatment and its relationship to autonomic nervous system activity as demonstrated by heart rate variability: a repeated measures study. Osteopath Med Prim Care 2008;2:7. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18534024/
  • [P] Ruffini N, D'Alessandro G, Mariani N, et al. Variations of high frequency parameter of heart rate variability following OMT: randomized sham-controlled trial. Front Neurosci 2015;9:272. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26283903/
  • [P] Cerritelli F, Cardone D, Pirino A, Merla A, Scoppa F. Does osteopathic manipulative treatment induce autonomic changes in healthy participants? A thermal imaging study. Front Physiol 2017;8:1019. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29312002/
  • [P] Cerritelli F, Chiacchiaretta P, Gambi F, et al. Osteopathic manipulation modulates brain oscillations: a prospective clinical trial. PLoS One 2021;16(10):e0258810. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34699557/
  • [P] Löken LS, Wessberg J, Morrison I, McGlone F, Olausson H. Coding of pleasant touch by unmyelinated afferents in humans. Nat Neurosci 2009;12:547–548. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19363489/
  • [P] Triscoli C, Croy I, Steudte-Schmiedgen S, Olausson H, Sailer U. Heart rate variability is enhanced by long-lasting pleasant touch at CT-optimized velocity. Biol Psychol 2017;128:71–81. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28723347/
  • [S] Jäkel A, von Hauenschild P. A systematic review to evaluate the clinical benefits of craniosacral therapy. Complement Ther Med 2012;20:456–465. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23131379/

Senast uppdaterad: 2026-06-16
Detta kapitel har inte formellt medicinskt granskats efter senaste uppdateringen.